DI debatt: Stärk kompetenskedjan före nästa kris

Debatt

Tillgång till arbetskraft med rätt kompetens är en förutsättning för att näringsliv och offentlig sektor ska stå rustade för global konkurrens och framtida kriser. Ny kunskap och kompetens utvecklas i team på arbetsplatsen, i samverkan mellan företag och i regionala sammanhang. Arbetsplatslärande är en effektiv metod för att uppnå ett kompetenslyft på arbetsplatser där anställda saknar högre utbildning.

I Sverige talas det mycket om hur skolsystemet ska fånga upp omotiverade elever. Men ute på landets företag finns många anställda som började jobba efter grundskolan eller oavslutade gymnasiestudier. Den gamla utbildningsklyftan finns fortfarande kvar. Men efter några år på arbetsmarknaden hinner den personliga mognaden ikapp, och motivationen för studier ökar när man kan ha konkret nytta av nya kunskaper på sin arbetsplats. Denna kompetensreserv tas inte till vara idag.

Frågan om kompetensutveckling och arbetsplatslärande är synnerligen aktuell. En färsk enkätstudie visar att mer än tusen företagsledare planerar nyrekryteringar och 38 procent kommer ha frågan i fokus under det kommande året.

En konferens i Stockholm, som arrangerades av Temagrupp arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet (A&O) med stöd av Europeiska socialfonden, syftade till att skapa medvetenhet om att brist på kvalificerade medarbetare utgör ett hinder för tillväxt och ekonomisk utveckling.

Där framgick att många små och medelstora företag anser att satsningar på arbetsplatslärande bidrar till ökad konkurrenskraft. Bäst effekt får sådana satsningar med en engagerad företagsledning och när lärande kombineras med verksamhetsutveckling och förändrad arbetsorganisation.

Om arbetsplatslärande planeras och genomförs i samklang med regionala utvecklingsmål, kan en kompetenssatsning medföra en utveckling inte bara av enskilda företag utan en hel region.

Arbetsmarknaden genomgår en strukturomvandling med genomgripande teknikskifte, där cirka en halv miljon jobb försvinner och återskapas varje år. Självfallet är kompetensutveckling också en metod för att förebygga att personer med låg utbildning hamnar i långtidsarbetslöshet och utanförskap när kunskaperna inte hänger med.

Till den satsning på formell utbildning inom grund- och gymnasieskola som regeringen genomför, bör man också lägga ett kompetenslyft för redan anställda. Nya och innovativa modeller som kompetenskonton, ledarskap för lärande, flexibla arbetstids- och organisationsmodeller med inbyggt lärande samt validering av formell och informell kompetens behövs. Vi behöver också utveckla samförståndsandan mellan arbetsmarknadens parter, staten och individen, så att Sverige, företag och anställda står bättre rustade inför nästa kris.

Undertecknas

Kenneth Abrahamsson, adjungerad professor Luleå tekniska universitet

Per Erik Ellström, professor, Linköpings universitet

Carina Åberg, vd, APeL FoU

Lena Abrahamsson, professor, Luleå tekniska universitet

Per Andersson, docent, Linköpings universitet

Jan Johansson, professor, Luleå tekniska unviersitet

Lennart Svensson, professor, Linköpings universitet